SAGT OM KRISTINE!

"Boken är skriven i Astrid Lindgren-anda och upptåg följer på upptåg. Skratt och spänning avlöser varandra.

Som högläsningsbok kan boken ge många fina samtal kring ensamhet och hur vuxna och barn bör vara mot varandra. / Marie Östman BTJ

"...fylld av humor och spännande händelser. Kristines orädda och bekymmerslösa karaktär gör både boken rolig och spännande samtidigt som den historiska inramningen skrev avspänt och erbjuder en utmärkt diskussionsgrund för andra världskriget och nazismen." Charlotte Brylla UNT

Att arbeta med boken Kristine!  

Jag har ofta tyckt att det är svårt att undervisa kring andra världskriget och nazismen i de lägra årskurserna, men när jag fick boken Kristine! av Monika Thormann (Bonnier Carlsen 2003 och Saga Egmont 2023) i min hand var det inte längre svårt. 

Kristine! utspelar sig i Tyskland 1939 och handlar om flickan Kristine som bor på en båt i Berlin med sina föräldrar och den dreglande och pruttande boxern Nero samt en ilsken tax. Boken börjar i bästa Astrid Lindgren-anda med att Kristine, som inte kan simma, faller i vattnet när hon försöker att träffa Näcken. Barnen var mycket roade av detta. 

Kristines arbetslöse far får jobb på en båt som ska föra judar ut ur landet. Gestapo avslöjar dem. När han släpps fri flyr familjen och Kristine medverkar på ett kul sätt till flykten. 

Egentligen antyder författaren bara vad som komma skall, men det är precis lagom mycket för att små barn ska förstå. Att det i boken finns så många dråpliga och humoristiska situationer gör att barnen är med på noterna helt. 

Enligt författaren är boken baserad på en sann historia vilket gör att barnen älskar den ännu mer. 

Jag har jobbar med boken i två klasser och i den första klassen läste jag bara boken högt för barnen utan någon tanke på ämnet egentligen. Eftersom boken väckte många frågor hos barnen och de blev väldigt engagerade och under läsningen hade vi många fina samtal om judeförföljelsen, Hitler och hur vanliga, enkla människor hade det i Tyskland under slutet av 30-talet. Barnen konstaterade också att barn lekte och hade roligt även då. 

När jag tog upp boken i en ny klass hade jag planerat arbetet med boken bättre. Så här gjorde jag: 

1. Jag läste s. 7 - 21, kap.1" Längs bryggan", "Ser du Näcken Nero" och "Festen" högt för barnen så att alla kom in i boken. Därefter frågade jag barnen om vad de fått för tankar. Jag skrev upp allt på ett blädderblock. Det visade sig att flera barn kunde en hel del om ämnet, men jag som lärare fick fylla i och förklara en del. Intresset blev så stort att barnen genast ville börja arbeta med boken. 

1. Barnen läste kapitlet "Handskar och parasoll" s. 22 - 28 tyst för sig själva. En grupp svaga läsare satt tillsammans med mig och läste. När alla hade läst pratade vi lite om kapitlet och så fick de en kort skrivuppgift: Berätta om en gång då en vuxen har varit riktigt dum emot dig. Lektionen efter läste vi upp alla berättelser och reflekterade över dem.  

1. Kapitlet " Vill du rymma med mig?" läste jag högt för klassen. Då ställde flera frågan: "Bodde Hitler i ett skruttigt hus?" Vi pratade om varför mamman i boken hade pekat ut just det huset. Det var roligt att höra deras olika tankar och funderingar. 

1. Efter kapitlet" Inte vilken fis som helst" fick alla berätta om när de har varit med om något tokigt som ett djur har gjort. Vi fick många glada skratt tillsammans. 

1. Fortsättningsvis fick barnen ett eller två kapitel i läsläxa varje vecka. Uppföljningen i skolan var följande: " Förbjuden verksamhet" Diskussion i helklass. Hur visste Kristine att det var något skumt med männen på bryggan? Vad är en hemlig polis? 

1. "Upp, ut och ihop" Skrivuppgift: När jag lärde mig simma.

1. "Stopp där inga hundar i skolan" och "Ett kvarts kilo smör". Diskussion om ensamhet och vad man får och inte får göra. Vem bestämmer?

1. "Skavfötters med Brigitte" Skrivuppgift: Hur är en bra kompis? 

1. "Gubben i dimman" och "Fritz Langes sista vilja". Hemuppgift: Intervjua någon äldre person och fråga om han / hon har upplevt något övernaturligt eller hört talas om något. Barnen arbetade två och två kring detta med att skriva frågor till intervjun samt redovisa den tillsammans i dialog. 

1. "Vagn 5 plats 22" och "Efterord" läste jag högt för barnen. De blev mycket nyfikna på vad som hände sedan. 

1. En kollega till mig hade läst i lokaltidningen om författaren och genom vad som stod där fick vi tag på författarens e-postadress. Jag lät då barnen skriva frågor som vi e-postade till henne. Efter bara några dagar fick vi till barnens stora glädje svar. Arbetet avslutades med att vi gick till biblioteket och lånade andra böcker som handlade om samma tid. Något som slog mig under arbetets gång var att flera av kapitlen skulle kunna ha dramatiserats. Det får jag prova i nästa klass. Jag ser fram emot att få arbeta med boken Kristine! igen. Det var mycket givande för både mig och barnen.// Britt - Inger Bolinder, lågstadielärare

KÖP KRISTINE HÄR!